Stäng menyn
Sök här... Kurortens historia
Haapsalu som även har döpts om till Nordens Venedig fick stadsrättigheter 1279 och hör till Estlands äldsta och värdigaste städer. Enligt den mest kända legenden fick staden sitt namn efter esternas heliga ställe – asklund (ask heter haab på estniska). Här har det bott, semestrat och arbetat historiska storheter och moderna hälso- och vilocentra bär vidare de flera sekler långa traditioner av Haapsalu som en kurortstad.
Haapsalus kurort är den äldsta gyttjeterapi-institutionen i Estland, som har varit verksam utan avbrott.
Kurortens historia går tillbaka till 1820, då distriktsläkaren Carl Abraham Hunnius började arbeta i Haapsalu. Under sina behandlingar med lokalbefolkningen kom dr Hunnius i kontakt med en egendomlig form av folkmedicin – havsgyttja. Dr Hunnius lät analysera havsgyttjans kemiska innehåll och prövade den nya gyttjebhandlingsmetoden på sina släktningar och patienter.
Resultaten var positiva och många läkare och universitetsläkare från Tartu var hänförda av den nya behandlingsmetoden. 1825 byggdes den första gyttjekuranstalten vid Haapsalus Framviken på initiativ av dr Hunnius. 1845 färdigställdes en betydligt större och bekvämare gyttjekuranstalt vid Bakviken. Särskild uppskattad blev kurortstaden med sina många vikar och små öar bland Sankt Petersburgs rikare adelfolk och Rysslands kejserliga hovfolk. Tsarerna Peter I, Alexander I, Alexander II, Alexander III och Nikolaus II kom till Haapsalu för att här förbättra sin hälsa och njuta av det lugna livet.
På sommaren 1867 semestrade den världskända ryska kompositören Pjotr Tjajkovskij i Haapsalu, som här skapade en del av sin första opera ’Vojevoden’ och instrumentalstycken ’Minnen från Haapsalu’.
Även den kände målar- och teaterkonstnären Nikolaj Roerich upptäckte den charmerande kurortstaden. Från hans sista besök 1910 härstammar kända verk ’Det finns stora länder bakom haven’ och ’Varjagens motiv’.
Under Estniska Republikens tid (1918-1940) fortsatte Haapsalu att vara en populär sommarsemesterstad. 1938 färdigställdes en ny modern hälsohemsbyggnad och i juli samma år semestrade här folk från 21 olika nationer. Förutom professorer och musiker semestrade här även höga statstjänstemän och kända affärsmän från hela världen.
Haapsalu var semesterstaden även för många framstående estniska stats- och kulturpersoner: Aino Kallas, Friedebert Tuglas, Villem Grünthal-Ridala, Oskar Luts mm.
Efter att Estland ockuperades omorganiserades vårdverksamheten i enlighet med Sovjetiska lagar. Man byggde ut hälsohemmet ’Laine’ som grundades redan under estnisk tid och som verkar framgångsrikt även idag. Hit kom patienter från hela Sovjetunionen.
Efter att Estland återigen blivit självständig började man återställa Haapsalus traditioner med gyttjeterapi.
1994 började ett förnyat ’Laine’ sin verksamhet, på tomten av före detta Bergfeldts kuranstalt byggdes en liten gyttjeterapianstalt med samma namn. 1997 färdigställdes hälso- och vilocentrum Fra Mare under Paralepas tallar. Haapsalu fortsätter att välkomna hela världen som en kurortstad.
