Sankt Petersburg-Haapsalu

Med Sankt Petersburg har Haapsalu gamla och bestående kontakt. Från 1882 bär en gata i S:t Petersburg Haapsalus namn, eftersom på andra hälften av 1800-talet ansågs Haapsalu att vara ’den första nordliga kurorten i Ryssland’ och som Medicinrådet i Ryssland under den tiden meddelade: ’…som vårdanstalt har Haapsalu inte bara lokal betydelse, men den har betydelse för hela Ryssland’.Till Haapsalu har Ryska tsarer kommit ända från själva grundaren av S:t Petersburg, Peter I (1715), 1804 besökte Alexander I Haapsalu. Mest tid i Haapsalu har spenderat tsaren Aleksander II (1852, 1856, 1857, 1859). Alexander III var här 1871 och 1880. Samma år var även hans son, Rysslands blivande tsar Nikolaus II, här.

I Haapsalu har många kända S:t Petersburgare spenderat sina sommarsemestrar. Av dessa är det värt att lyfta fram:

– den världskände ryska kompositören Pjotr Tjajkovskij. Han var i Haapsalu på sommaren 1867. Här färdigställdes en del av hans första opera ’Vojevoden’ och även instrumentalstycken ’Minnen från Haapsalu’.

– den världskände ryska målar- och teaterkonstnären Nikolaj Roerich. Han vistades i Haapsalu vid två tillfällen: 1880 och 1910. Av hans sista besök härstammar kända verk ’Det finns stora länder bakom haven’ och ’Varjagens motiv’.

– den världskände ryska jordforskaren, geologen och geografen Vassili Dokuschajev. Han vistades i Haapsalu och genomförde en expedition i Haapsalus omgivning 1881.

-en rysk statstjänsteman, Alexander Gorchakov, som spelade en mycket framträdande roll som ledare av rysk utrikespolitik under Alexander II’s hela regeringstid, föddes sannolikligen just i Haapsalu 1798.

Kontakter mellan Haapsalu och S:t Petersburg blev ännu tätare i och med att reguljär ångbåtsförbindelse etablerades 1845. Tågtrafiken mellan Haapsalu-Keila öppnades i november 1905. Det innebar att dem, som var rädda att bli sjösjuka, nu kunde ta tåget till Haapsalu på linjen S:t Petersburg-Tallinn-Keila-Haapsalu.

Ülla Paras
The Läänemaas Museum